Visst är det inte bara jag som tycker att dagarna går i ett och bara rusar fram? Måndag morgon och åh vad härligt med en ny vecka! Så var det tisdag och kurs och vips var det fredag em och jag jäktar för att hinna det sista. Häromdagen gick jag från idé till färdig produkt kvarten innan jag slängde mig på cykeln och trampar till förskolan. När jag började cykla efter att vi flyttat hit tyckte jag att det var läskigt. Jag kände mig både ovan och otrygg i trafiken, fick ofta intala mig själv att bilarna vill lika lite köra på mig som jag vill bli påkörd. Nu sladdar jag över krön och svänger snabbt.
Dagarna går i ett, veckorna rusar förbi och vi är mitt i hösten. Fram med ulltröjorna och stämma av höstgarderoben. Laga vantar som stuvats undan och namna ullsockor.
Den här hösten händer det jättemycket och samtidigt ingenting. Vi ska inte flytta, ingen ska byta förskola och min arbetsplats förblir på samma ställe. Det råder ett lugn som är skönt att vila i. Det är ofta jag söker en förändring men på samma gång älskar jag vardagen när allt är samma samma. Jag vill hämta på förskolan, jag vill laga mat, leka, klä på pyjamas, läsa bok och lyssna till andetag som blir tyngre.
Dagarna går så fort, det är så viktigt att stanna upp och njuta mitt i det hela.
ps. klicka gärna på hjärtat eller lämna en kommentar. Det hjälper mig att veta vilken typ av inlägg du gillar och vill läsa mer om! Tack!